Hipparcos-satelliten

Mer information:

Vad är astrometri?

GAIA - tekniska data

Om Hipparcos

En jämförelse mellan Hipparcos och GAIA


Andra länkar (på engelska):

GAIA (ESA)

Hipparcos (ESA)

Inst. f. astronomi
Forskning
Utbildning
Bibliotek
Personal
På gång
Seminarier
Resurser
Länkar
Lunds universitet



Vintergatans struktur

Vintergatan är namnet på den galax som solen solsystemet ingår i. Vintergatan består av gas, stoft och ett par hundra miljarder stjärnor. De flesta stjärnorna är samlade i ett starkt avplattat system (skiva) där de cirkar kring Vintergatans centrum med omloppstider på några hundra miljoner år. I skivan bildas ständigt nya stjärnor ur gasen och stoftet. Andra stjärnor är utspridda i en tjock halo som omger hela skivan. Stjärnorna i halon är som regel mycket äldre än de i skivan. Dessutom tycks det finnas mycket materia i halon som inte syns, men som märks genom sin gravitation. Vintergatan har således en speciell struktur som helt säkert hänger samman med hur stjärnsystemet en gång i tiden bildades och hur det senare har växelverkat med andra galaxer i dess omgivning.

Att kartlägga Vintergatans struktur har länge varit ett av huvudproblemen inom astronomin. Det som gör det svårt är bl.a. att solsystemet befinner sig nästan precis i den tätaste delen skivan, så att det mesta av skivan skyms bort av stoftet. Man kan dock indirekt sluta sig till mycket av Vintergatans struktur enbart genom att observera hur stjärnorna är fördelade och rör sig i solens omedelbara omgivning. Dessa stjärnor har ju tidigare varit i helt andradelar av galaxen och deras rörelser skvallrar t.ex. om de gravitationskrafter de tidigare uttsatts för.

Med hjälp av observationer från Hipparcos-satelliten försöker vi sammanställa en så noggrann bild som möjligt av stjärnornas fördelning i solens omgivning, ut till ett avstånd av ungefär 1000 ljusår.

Tack vara Hipparcos har vi nu en mycket bättre bild av hur Vintergatan ser ut i solens närmaste omgivning. (Vilka stjärnor finns där? Hur rör de sig? Hur gamla är de? Hur mycket "mörk" materia finns det förutom de synliga stjärnorna? Osv.) Men Hipparcos kunde mäta noggranna avstånd och rörelser endast ut till ett avstånd av några få hundratal ljusår. Men Vintergatan är mycket större - minst 100.000 ljusår i diameter. För att förstå de processer som ledde till att Vintergatan bildades och ser ut som den gör, behövs detaljerade mätningar inom en mycket större volym än vad Hipparcos gav. Man behöver då en mätnoggrannhet som är omkring 100 gånger bättre än Hipparcos, dvs 10 mikro-bågsekunder (0,00001 bågsekund). Detta kommer att bli möjligt tack vara GAIA-satelliten.



Institutionen för astronomi, Box 43, 22100 Lund
Besöksadress: Sölvegatan 27
Telefon: 046-22 27300, Fax: 046-22 24614
Ansvarig utgivare: Arne Ardeberg
E-post: webmaster@astro.lu.se
Senast uppdaterad: 2002-07-11