Mer information:

Om GAIA

Om Hipparcos

En jämförelse mellan Hipparcos och GAIA

Vad är astrometri?


Andra länkar (på engelska):

GAIA (ESA)

Inst. f. astronomi
Forskning
Utbildning
Bibliotek
Personal
På gång
Seminarier
Resurser
Länkar
Lunds universitet



GAIA - tekniska data

En första ingående teknisk studie av GAIA genomfördes under 1997-98 av Matra Marconi Space (Toulouse, Frankrike) på uppdrag av ESA. Studien ledde till en preliminär design av hela satelliten, inklusive de vetenskapliga instrumenten (nyttolasten), som uppfyller alla de krav på noggrannhet, antal stjärnor, mm som följer av den vetenskapliga målsättningen. Kompletterande studier utfördes under de närmast följande åren. Resultaten redovisades år 2000 i en Concept and Technology Study ESA(SCI)2000(4) som delvis är tillgänglig via ESAs GAIA-hemsida. På basis av denna studie antogs GAIA i oktober 2000 som det sjätte hörnstensprojektet (Cornerstone 6) inom ESAs vetenskapliga program, med uppskjutning senast 2012.

Ett år senare stod det klart att ESA ej hade råd att genomföra alla de olika vetenskapliga projekt enligt den plan och med de kostnadsramar som beslutats under år 2000. Det blev därför nödvändigt att på nytt granska varje projekt för att eventuellt hitta billigare lösningar. En sådan studie av GAIA genomfördes under första halvåret 2002 av ESA tillsammans med Astrium (tidigare Matra Marconi Space). En reviderad design togs fram, med avsevärt mindre komplexitet (bl.a. minskades antalet CCD-detektorer till en tredjedel) och med möjlighet till stora besparingar bl.a. genom flexiblare val av bärraket och återanvändning av designen för Herschel-Plancks satellitplattform. Man fokuserade framgångsrikt på att uppnå i stort sett oförändrade prestanda (typ av mätningar, noggrannhet och gränsmagnitud) till en betydligt lägre kostnad. Beskrivningen nedan avser denna reviderade design av GAIA från juni 2002.

I maj 2002 fastslog ESA ett reviderat vetenskapsprogram, i vilket GAIA fortfarande ingår som Cornerstone 6 med uppskjutning senast 2012. Tekniskt sett kan projektet genomföras snabbare än så, vilket också kan bli ekonomiskt möjligt om andra projekt skulle drabbas av förseningar. Projektplaneringen inom ESA sker därför med sikte på uppskjutning redan omkring mitten av 2010.

Satelliten
planerad uppsändning mitten av 2010
planerad livslängd minst 5 års observationer
bana L2 (1,5 millioner km från jorden)
total massa 2000 kg
diameter (hopfälld solskärm) 3,5 m
diameter (utfälld solskärm) 10 m
dataöverföring 1 megabit per sekund
 
Astrometriska mätningar
noggrannhet i parallax (magnitud 15) ca 12 mikrobågsekunder (0,000012")
noggrannhet i egenrörelse (magnitud 15) ca 10 mikrobågsekunder per år (0,000010"/år)
magnitudintervall 3 till 20
våglängdsintervall 300 till 1050 nm
antal astrometriska teleskop 2 (med gemensamt fokalplan)
vinkel mellan teleskopens synlinjer 106°
vinkelstabilitet mellan synlinjerna <3 mikrobågsekund under 4 timmar
synfältets storlek i vardera teleskopet ca 0,7°
primärspegelns storlek (vardera teleskopet) 1,4 m x 0.5 m
fokallängd 47 m
antal CCD i fokalplanet 150
antal pixel per CCD 3000 x 2000
pixelstorlek 10 µm x 30 µm (0,01 x 0,03 mm)
 
Fotometriska mätningar
bredbandsfotometri, gränsmagnitud 20
bredbandsfotometri, våglängdsband 5 band, ca 150 nm bandbredd
smalbandsfotometri, gränsmagnitud 20
smalbandsfotometri, våglängdsband 11 band, 10-50 nm bandbredd
 
Spektrometriska mätningar (radialhastigheter)
gränsmagnitud 17
synfält 2° x 1.6°
våglängdsintervall 847-870 nm
spektral upplösning 1 pixel = 0,075 nm
vinkelupplösning 1 pixel = 1 bågsekund
integrationstid per observation 30 s



Institutionen för astronomi, Box 43, 22100 Lund
Besöksadress: Sölvegatan 27
Telefon: 046-22 27300, Fax: 046-22 24614
Ansvarig utgivare: Arne Ardeberg
E-post: webmaster@astro.lu.se
Senast uppdaterad: 2002-07-11