Varför  blinkar  stjärnorna ?



Sedan urminnes tider har människan undrat varför natthimlens stjärnor blinkar och tindrar.  Att upphovet är luftoro i jordens atmosfär blev accepterat först på 1700-talet.  I  våra dagar söker astronomerna eliminera dess effekter, bl a för att kunna avbilda  planeter kring andra stjärnor.

   Det  äldsta vetenskapliga problemet?

  Astronomin kallas ofta den äldsta naturvetenskapen.  Och en av astronomins tidigaste frågeställningar måste ha gällt varför stjärnor blinkar och tindrar.  Redan långt före de ”gamla” grekerna sökte man förklara detta och under gångna sekel hann det utvecklas många teorier för stjärnornas tindrande (eller scintillation).


  Uppkomsten av scintillation i jordens atmosfär
 

Oregelbundenheter i luften fungerar som linser vilka fokuserar stjärnljus på marken.  Den mängd stjärnljus som ett visst ögonblick når ögat eller ett teleskop fluktuerar hela tiden: stjärnan syns tindra.  Fenomenet är analogt med ljusspelet på botten av en solbelyst vattenbassäng.


  Mätningar av stjärnors scintillation

  För att vetenskapligt studera dessa effekter, krävs speciella mätinstrument och möjligheter att hantera stora datamängder.  En grupp från Institutionen för astronomi i Lunds har genomfört en större sådan kartläggning vid observatoriet på ön La Palma (Kanarieöarna).  Det finns dock flera observationer som man enkelt kan utföra själv.


  Hur (och varför) undviker man stjärnors tindrande?
 
  Att stjärnor blinkar är måhända romantiskt, men för astronomer som behöver göra precisa mätningar på himlen utgör scintillation ett störande moment.  Det kanske mest utmanande problemet, där korrektion för scintillation erfordras, är att avbilda exoplaneter, dvs planeter kring andra stjärnor än solen.


  Scintillation i framtiden

  Sjärnors tindrande har redan studerats under årtusenden.  Men det väntar dock nya utmaningar.  Kanske det blir dags att börja studera hur stjärnor tindrar, observerade från marken på andra planeter?


  Blinkande stjärnor i poesin

  I poesin har stjärnors blinkande och tindrande haft en framträdande plats.  På våra breddgrader associerar man det kanske mest med klara, kalla vinternätter (”...midvinternattens köld är hård...”), medan man i sydliga ökenklimat mer förbinder stjärnors tindrande med luftens snabba nedkylning strax efter solnedgången.


       Forskningsprojekt om scintillation  (text på engelska)

    Astronomi i Lund

Sidan framställd av Dainis Dravins (dainis@astro.lu.se).  Updaterad JD 2.455.775