Det
äldsta vetenskapliga problemet?
Astronomin kallas ofta den äldsta naturvetenskapen.
Och en av astronomins tidigaste frågeställningar måste
ha gällt varför stjärnor blinkar och tindrar. Redan
långt före de ”gamla” grekerna sökte man förklara
detta och under gångna sekel hann det utvecklas många teorier
för stjärnornas tindrande (eller scintillation).
Uppkomsten
av scintillation i jordens atmosfär
Oregelbundenheter i luften fungerar som linser vilka fokuserar stjärnljus
på marken. Den mängd stjärnljus som ett visst ögonblick
når ögat eller ett teleskop fluktuerar hela tiden: stjärnan
syns tindra. Fenomenet är analogt med ljusspelet på botten
av en solbelyst vattenbassäng.
Mätningar
av stjärnors scintillation
För att vetenskapligt studera dessa effekter, krävs speciella
mätinstrument och möjligheter att hantera stora datamängder.
En grupp från Institutionen för astronomi i Lunds har genomfört
en större sådan kartläggning vid observatoriet på
ön La Palma (Kanarieöarna). Det finns dock flera observationer
som man enkelt kan utföra själv.
Hur
(och varför) undviker man stjärnors tindrande?
Att stjärnor blinkar är måhända romantiskt,
men för astronomer som behöver göra precisa mätningar
på himlen utgör scintillation ett störande moment.
Det kanske mest utmanande problemet, där korrektion för scintillation
erfordras, är att avbilda exoplaneter, dvs planeter kring andra
stjärnor än solen.
Sjärnors tindrande har redan studerats under årtusenden.
Men det väntar dock nya utmaningar. Kanske det
blir dags att börja studera hur stjärnor tindrar, observerade
från marken på andra planeter?
I poesin har stjärnors blinkande och tindrande haft en
framträdande plats. På våra breddgrader associerar
man det kanske mest med klara, kalla vinternätter (”...midvinternattens
köld är hård...”), medan man i sydliga ökenklimat
mer förbinder stjärnors tindrande med luftens snabba nedkylning
strax efter solnedgången.
Forskningsprojekt
om scintillation (text på engelska)
Sidan framställd av Dainis Dravins (dainis@astro.lu.se). Updaterad JD 2.455.775